Blog Image

HUNDLIV & ANNAT VÄSEN

veckan som gick

hundar & måleri Posted on 2011-05-22 21:14:24


Vad ska vår nya pointer heta?

I tisdags tränade Douglas och jag hos Jens P & Sofia L,
som har Douglas pappa Baggi och brodern Grim. Douglas fick ”återfall” och kunde
ingenting ifråga om linjetag inte heller mindes han några markeringar. Jag blev
riktigt deppig, det har ju gått så bra. Nåja, vi löste uppgifterna och ”lösgjorde”
Douglas.

Onsdag: lämnade in tre målningar – ”Drama i tre akter” till
jurybedömd utställning i Torshälla, Sommarsalong på Ebelingmuséet som pågår 18
juni – 4 september. Jag kom med förra året, men det vet man aldrig hur det går.
Spännande i alla fall!

Torsdag: Målar hela eftermiddagen, har ”läxa” till på lördag
då vi har sista kursgången med Kelvin Sommer.

Fredag: ledig från jobbet och tränar med ”Fredagsgänget”,
Vincent fyller 6 år och ”bjuder” på kaka till fikat. En bieffekt av min ganska
regelbundna träning med Douglas är att Vincent för det mesta får hänga med och
träna också, vilket han älskar och han utvecklas faktiskt– även om jag inte
riktigt räknar med att kunna stoppa och dirigera honom under jakt.

Lördag: Målarkursavslutning – vi börjar alltid med genomgång
av veckans uppgift och våra bilder. Det är fantastiskt hur olika vi tolkar
samma uppgift! Underbart!! Kelvin är den bästa läraren jag haft genom alla år,
han är entusiastisk men absolut inte okritisk – han ser direkt var man haft
problem i sin målning. Han ger förslag på olika förändringar, vilket nästan
alltid känns helt rätt. Hans mantra är: ”helhet först – detaljer sen”, ”var
mentalt närvarande i processen” etc. Vi alla på kursen vill fortsätta i höst,
hoppas verkligen på det. (Blir så glad när Kelvin uppmuntrar mig, ”du är en
duktig målare, fortsätt måla expressivt …”). Vi bad om en uppgift att tänka på
under sommarlovet – Kelvin gav oss den: ta vara på den här årstiden, titta på
växtligheten, landskapet, ljuset …

Söndag: En skön dag som jag börjar med en (säsongens
första!) cykeltur med hundarna innan det blir för varmt. Vi stannar då och då
för några minnesmarkeringar.

När vi kommit hem smyger jag iväg och gömmer ett stort
antal dummies och bollar i vår ”ruta” – här ska vi senare träna linjetag
och närsök.

Jag sår bondbönor på friland, vi vattnar och klipper gräs,
ansar en del ganska vidlyftiga salix-buskar. På eftermiddagen får hundarna sina
dirigerings- och närsöksuppgifter – det går galant och de är jätteduktiga,
trots att det nu hunnit bli ganska varmt. De får bada efteråt för att kyla ned
sig lite.

Skissar med vaxkritorna, rabatten vid köksdörren är frodig
så här års: nu blommar alliumlökarna praktfullt och vallmon är sprickfärdig –
ett par bilder blir det att inspireras av i höst.

Skisser från rabatten 22 maj 2011.

För närvarande grubblar vi på namn till nya lilla
pointervalpen som kommer i juli: ett namn på bokstaven V. Det är inte lätt att
hitta något som man tycker om … och vi har ju redan en ”Vincent”. Jag ”slängde”
ut frågan på FB och det är härligt att se hur vännerna engagerar sig och kommer med en
mängd förslag!

// Inger



Vecka 20

hundar & måleri Posted on 2011-05-16 15:01:27

Jaktträningen med fredagsgänget blev inställd idag eftersom
Anita N var sjuk.

Jag jobbade som vanligt på förmiddagen och sedan bad jag
maken om hjälp med markeringar, vilket jag har svårt att träna själv. Han
kastade en stor vit dummy cirka 50 meter från oss, jag ställde mig framför
Douglas för att skymma honom, så han inte såg när Ulf plockade upp dummien och
la dit en liten dummy, som han petade ner i gräset. Nu måste hunden vara mer
noggrann i sitt arbete, vilket var just det jag ville träna. Både Douglas och
Vincent fick två markeringar vardera, bra övning blev det.

Sedan tog jag mina markeringspinnar och gick till en ny vall
där vi gjorde en fyrkant, hundarna fick gå fot medan jag satte ut pinnarna och
la två dummies i varje ’hörn’. Vi tränade linjetag kors och tvärs – de börjar
bli riktigt duktiga nu. På väg ner till den nya vallen släppte jag ner några
bollar i ett sandtag som vi passerade. Det blev ytterligare en
dirigeringsövning till sandtaget och ner i den – bra motion att klättra upp
också!

När vi tränar här hemma har jag aldrig haft problem med att
Douglas lyfter på benet under träningen, men när vi tränat tillsammans med
andra har det problemet ökat successivt sista halvåret och för en knapp månad
sedan bestämde jag, efter moget övervägande, att pröva kemisk kastrering – d v
s ett implantat i nackskinnet som fungerar i cirka sex månader med nedtonad
könsdrift. Jag är egentligen ingen vän av ”quick-fix”, men det kändes som en
omöjlig uppgift att fortsätta att träna med andra och på främmande marker, när
han blev så okoncentrerad och totalt tappade fokus. En av nackdelarna är dock
att han inte får starta på prov under den här tiden, eftersom det räknas som
doping. Men om det här fungerar bra, kommer jag att låta kastrera honom
kirurgiskt senare. Hittills är det en väldig skillnad, han är mycket mer
fokuserad på arbete, struntar i de andra hundarna och kissmarkerar inte alls
under jobbet – precis det jag hoppats uppnå!

För övrigt målar jag en hel del, sista kursgången för Kelvin
Sommer på lördag. Det har varit en mycket bra kurs och det ser ut som om vi
kommer att fortsätta i höst, hoppas det. Denna veckas uppgift var att måla tre
bilder på en flygel … det är bara att ta tag i det. Den här veckan är det
inlämning till jurybedömd ”Sommarsalong” på Ebeling-muséet i Torshälla – förra året
kom jag med. Jag planerar att lämna in mina tre röda målningar ”Drama i tre
akter” – Kelvin tyckte att de var bra. Lämnar man inte in, kommer man absolut inte med …

Jag har fått datum för min utställning på Strängnäs
Kulturhus Multeum: den 26 augusti t o m 24 september blir det, arbetsnamnet är ”Några
landskap & en hund”.

/ Inger



Åke W Andersson

mest måleri Posted on 2011-04-03 09:20:46


“Den farliga ravinen” målning av ÅWA.

Gårdagens konst- och målarcirkel för Kelvin Sommer innehöll som vanligt genomgång av förra veckans uppgift: en bild i Lennart Rodhes anda – abstraktion av ett landskap utan detaljer.

Nästa veckas uppgift är måleri i Åke W Anderssons anda – se bilden här ovan – en alldeles underbar, mustig, spännande naturbetraktelse. En ny utmaning …

“ÅWA – Målarnas målare

Åke Wilhelm Andersson (1922-1988)

Olle Bonniér talar om “ett universellt ljus … Ett
ljus som är annorlunda än det vi tror vara mörkrets motsats.

Ett ljus som är alltets enhet. Ett ljus som är dag och natt
på samma gång. Åkes egna och magiska ljus.”

Folke Edwards skriver om “ett visionärt, bländande
ljus, dels dovt, oroande mörker” och Hans Eklund om “målningar som
upplöst all kontrastverkan för att hägra som stora stycken av en skimrande
atmosfär.”

Åke W, kort och gott, eller ÅWA, som han signerade sina målningar,
gick bland kollegerna i Konstnärsklubben hedersamt under benämningen Målarnas
Målare. När andra ville etikettera honom som impressionist, sa han sig möjligen
kunna betecknas såsom impressionist – expressionist, men hellre ville han
kallas – en fri målare.

Hans strävan dit och till att finna sina egna uttryck,
kommer kanske starkast fram i hans senare produktion.

Åke Wilhelm Andersson föddes 1922 i Strängnäs där han växte
upp. Han och hans syskon blev tidigt faderlösa vilket gjorde försörjningsbördan
tung för modern. Faderlös var också Bo Setterlind, som började i läroverket
samtidigt med Åke. En vänskap startade som varade livet ut.Ett våldsamt
slagsmål med en annan Strängnäskille, Kaj Piehl blev upptakten till också en
livslång vänskap mellan den unge Åke och Kaj. När antagonisterna sonades fann
de snart gemensamma intressen för natur, konst, litteratur och musik. Båda
utbildade sig vid Isaac Grünewalds målarskola under 1940-talets början. Där
lärde ÅWA känna Olle Bonniér, som i sin bok S j ä l v l j u s i kapitlet Åke lovordar hans enorma kunnighet
på många områden och ger ord för sin beundran av Åke som person och konstnär.

Efter utlandsvistelser, mestadels i Frankrike och Spanien
och efter att ha varit bosatt i Stockholm, återvänder ÅWA slutligen till det
sörmländska landskapet. I trakten av Dunker finner han och hans hustru Inga en
gammal 1700-talskvarn och ett boningshus. I kvarnen inrymde han sin
sommarateljé, i boningshuset en vinterateljé.

Mora kvarn blev även en tillflykt undan stadens krogar och
härvidlag kom hustru Inga att bli ett oumbärligt stöd.

Om ÅWA som person flödar lovorden och hans kunnighet på
många områden är imponerande, inte minst såsom jazzpianist. Enligt Olle Bonniér
var han “en av de främsta jazzpianisterna med kraft, klös och vingslag som
få” och “den minst egocentriska människa man träffat.” Musiken var av stor betydelse för ÅWA
speciellt när de mörka dagarna slog till. Om det skriver även konstnär Kelvin
Sommer i sin bok U n d e r b a ra “okända” m å l a r e, där han i ett
kapitel tecknar ett vänskapsporträtt av Åke.

Mora kvarn blev en samlingsplats för en rik skara vänner.
Åke W. Andersson fick naturligt nog många vänner bland konstnärer, författare
och musiker. Till dem hörde Lars Olof Loeld, Alvar Jansson, Gösta och Nalle
Werner, Gunnar Brusewitz, Kaj Piehl, Bo Larsson, Gustav Rudberg, Göran Nilsson,
vidare Ivar Lo-Johansson, Stig Dagerman, Evert Taube, Erik Lindegren, Vilhelm
Moberg, Slas, Lars Forsell, Bo Setterlind, Lennart Hellsing, Aksel Sandemose
och musiker Per Henrik Wallin för att nämna ett fåtal.

Motiven kring kvarnen, dammen, den omgivande naturen, dess
sjöar och åar inspirerade ÅWA till ett stort antal målningar. Vi möter hans
landskap natte- såväl som dagtid, under vår, sommar, höst och vinter. Liksom hos
målarna Per Eksröm och August Strindberg ställs vi inför det människolösa, inre
landskapet. ÅWAs upplevelser från Stockholm, Bohuslän och vistelser i sydligare
nejder ingår i utställningen såväl som ett antal teckningar och exempel ur hans
grafiska produktion.

När Åke W. Andersson gjorde sin sista resa till Altea nära
Alicante i Spanien i november 1988, var det tillsammans med Kaj Piehl, vännen
sedan barndomen. Då insjuknade ÅWA plötsligt och avled.

Åke W. är representerad vid bl a Eskilstuna konstmuseum,
Malmö konstmuseum,Moderna Museet, Stockholms stad/Konstkansliet, sörmlands
museum och på Svenska Ambassaden i Kairo.” Källa google.

// Inger



Träning & måleri

hundar & måleri Posted on 2011-03-25 22:14:05

Douglas och jag tränade med Kristina & Casey igår.
Patricia och Douglas’ syster Sia skulle också varit med, men Patricia blev
sjuk. Sol, blåst och rätt kyligt, men hemma hos Kristina känns knappt blåsten i
skogen. Vi la ut flera olika områden med dummies och bollar och tränade
linjetag från olika håll. Jag är mycket nöjd med Douglas, han gör egentligen
alltid så gott han kan – mer kan man verkligen inte begära. Mitt dilemma är,
som alltid, att jag lätt slarvar med grundträningen och underlåter att befästa
den innan jag skyndar vidare. Casey är otroligt duktig, kvick och snabbtänkt
och fantastiskt genomarbetad.

Kristina bjöd på en delikat paj till lunch, under pausen drog
en snöby förbi. Efter lunchen tränade vi
markeringar som blev ganska knepiga i den glesa tallskogen där nedslagen var
delvis skymda. Det blev ett flertal dubbelmarkeringar där vi flyttade oss hela
tiden och turades om att kasta till varandras hundar. Douglas knallade faktiskt
en gång, vilket jag nästan väntat efter alla jakter då han blivit lite ”ostadig”
och tagit sig några friheter …

Sammantaget gav träningen värdefull kunskap om vår status i
träningen.

Idag tränade vi här hemma, det blev mycket grundläggande
tecken – Douglas och Vincent turades om med övningarna. Vi började med att
lägga ut några områden med dummies och därefter värmde vi upp med fotgående,
sido- & stopptecken innan minnesområdena hämtades in. Nu ska jag verkligen
hålla i det här, med grundträningen.

Hann
med att måla också, har ”läxa” inför morgondagens konst- & målarkurs för
Kelvin. ”Bygga bild” är uppgiften – inga detaljer, tänk arkitektoniskt …

Några naturbilder blev det också under veckan!

// Inger



Vecka 11

mest hundar Posted on 2011-03-14 15:40:19


Jag har anmält Douglas till ett working test i april, hoppas vi kommer med, det ska bli spännande!

Har skrivit rent anteckningarna från jaktträningen med Anita
Norrblom för en vecka sedan. Vi var åtta deltagare, så det blev en del väntan
mellan övningarna – vilket förstås är bra träning i sig – passivitet när det
krävs och fullt tryck när det är dags att jobba. Labradorens signum!

Anitas träningsråd:

  • Var noga med fotgåendet,
    hela tiden;
  • Linjetag. Skicka snabbt
    men inte slarvigt. Om man fått kalla tillbaka 2 gånger måste man göra
    något t ex gå själv några meter i rätt riktning – för att inte ”sänka”
    hunden;
  • Vänj hunden vid verbalt
    beröm vid första tecken på att den gör rätt;
  • Stoppträning: var
    försiktig med att stoppa hunden på väg ut;
  • Teckenträning: Gör
    minnesområden och skicka hunden. Lär in tecken på kortare avstånd. Använd
    störningsapporter för att öka svårigheten.

Vi ställde fyra ekipage på linje. Nr 2, 3 och 4 hade varsin
dummy och satte sin hund, därefter gick vi ut i varsin riktning och la ner
dummien. När vi gått tillbaka vände hela linjen ett kvarts varv och Anita sköt
ett skott och kastade en markering till hund nr 1. Då den hunden greppat sin
dummy skickade nr 2 sin hund på linjetag o s v. När alla gjort det bytte vi
positioner så alla fick göra allt. Bra övning.

// Inger



Konst- & målarkurs

mest måleri Posted on 2011-03-13 13:31:30


“Abstraktion kring naturbild med palettkniv” – här är resultatet av min möda med palettkniven, den blev “godkänd” av magistern!
“Vårvinter” känns som ett lämpligt namn på denna akrylmålning som jag själv blev nöjd med. Den får ingå i någon utställning framöver …


Den här akrylmålningen är även den en abstraktion kring en naturbild, dock utan palettkniv …


… och här är en bild på magistern, konstnären Kelvin Sommer, under en genomgång av nästa veckas uppgift. Uppgiften går ut på att arbeta med plana ytor, vi ska “bygga” bild, gärna ett landskap – här gäller det att förenkla. Spännande!

/ Inger



Provar olika belöningar

hundar & måleri Posted on 2011-03-11 19:02:35


Douglas tycker väldigt mycket om lekbelöning, här med “cigarr-fattning” …
Idag har vi provat olika slags godis – laxpastej i tub och ugnspannkaka. Vincent tycker allt är lika gott, han är som ett sopnedkast. Douglas däremot är mer försiktig och vill nosa först innan han bestämmer sig för att smaka. Nåväl laxpastejen föll båda herrarna på läppen – för att inte tala om ugnspannkakan, det blev succé!
Vi var ute och tränade långa dubbelmarkeringar, som blev ganska svåra – bra träning blev det i alla fall.

Måleri:

Här är ett smakprov


Målar också några timmar, går en konst- och målarkurs för min favoritlärare Kelvin Sommer under 10 veckor. I lördags fick vi uppgiften att måla tre variationer på “abstraktion kring en naturbild med palettkniv”. Palettkniven har jag lite svårt för med akryl. Men en massa variationer har jag i alla fall åstadkommit – ganska abstrakta också.

// Inger



En ny stjärna på hundhimlen

mest hundar Posted on 2010-07-19 20:49:34

Vår äldsta pointer, Inés, har nu fått somna in. I slutet av förra veckan blev hon dålig, slutade äta och hade blodblandade flytningar. Det var en kraftig livmoderinflammation som inte gick att behandla. Det är så tomt efter en fin, gammal trotjänare. Inés gjorde aldrig något väsen av sig, hon var en duktig fågelfinnare på jakterna och vi har många fina minnen att tänka tillbaka på.


Den här kritteckningen gjorde jag 2004 och det är Inés till höger tillsammans med Jazz, som blev 14 år. De tyckte om att sitta på trappan ute och spana över nejden.

/ Inger



« PreviousNext »